Texten återspeglar nödvändigtvis inte föreningens åsikter utan ska ses som del i en fri och öppen debatt
KRÖNIKA
Så väl det kapitalistiska som det kommunistiska systemet lider av toppstyrning. Jörgen Kromann berättar i den här krönikan om ett tredje alternativ; om det nationalistiska samhällets vision. Socialt ansvarstagande och individuell frihet är ledorden.
Det rådande systemet bygger på ett ohejdat konsumtionsindustriellt vansinne. Teorin om den ständigt ökade tillväxten leder till en enorm överexploatering av världens resurser och föröder naturens och djurlivets ekologiska balans och mångfald. Den mänskliga, okontrollerade befolkningsexplosionen innebär att man nu planerar att tillverka syntetiskt kött och en vegetarisk, genmanipulerad kosthållning.
Med närmast euforisk glädje har Stockholms läns landshövding uttalat sin vision om en ökad befolkning på ca en halv miljon för huvudstadens del. Samtidigt fortsätter den maximala urbaniseringen och avfolkningen av de kvarvarande jordbruken och glesbygdssamhällena. Sverige importerar idag närmare hälften av livsmedlen samtidigt som EU betalar för att svenska åkrar läggs i träda.
Den liberala kapitalismens så kallade frihandel har inneburit att förutsättningarna för en nationell välfärdspolitik satts åt sidan. Den forna svenska ekonomiska stabiliteten och reformpolitiken har ersatts av en spekulationsekonomi som är helt fristående från nationellt ansvar och svensk, nationell solidaritet.
Denna kapitalistiska, internationella frihet har inneburit det svenska folkets ofrihet och maktlöshet. Den sociala gemenskapens folkhemstanke som vann politiska framsteg under främst första hälften av 1900-talet hade vissa nationalistiska förtecken och innebar definitivt betydligt förbättrade sociala villkor för vårt folk i sin helhet.
Den andra hälften av 1900-talet har dominerats av efterkrigstidens konsekvenser i form av olika sorters attacker mot nationell ekonomisk och politisk suveränitet. De globalistiska aktörerna attackerade de fria, europeiska nationerna genom att successivt införa överstatliga institutioner. Stål och kol-unionen var starten för de kommande konstruktionerna Efta, EEC och så småningom EU.
Man har dolt de verkliga avsikterna genom en massiv propaganda som talar om samverkan och europeisk gemenskap. Jovisst, vi kan idag se vilken slags gemenskap som skapats när massinvandringen börjat bryta ned den europeiska storheten i form av specifika kulturer och unika och framgångsrika europeiska folkslag.
Överstatlighetens politik innebär förmynderi och kontroll till fromma för en girighetens ekonomi som hindrar social stabilitet och maximal självförsörjning i varje land. Överstatligheten bryter sönder kulturer och säregenheter och ersätter dessa med en ytlig, likriktad internationell sörja ämnad att fördumma, splittra och försvaga en kontrollerad arbetskraft som ska konsumera i ett ”lagom” livsutrymme i moderna statarlängor på längden och höjden i sterila förortsområden.
Alternativet är ett land som står på egna ben: Ett Sverige som äger sin hundraprocentiga suveränitet och avgör sitt eget öde. Ett svenskarnas land som gärna samverkar med andra länder men utifrån en självständig position som alltid utgår från hela det svenska folkets intresse.
Det innebär en politik som kräver ansvar från alla samhällsmedborgare, företagare såväl som tjänsteman och arbetare. Det innebär en folkgemenskapens politik, en socialistisk folkpolitik som uppmuntrar det fria initiativet och erkänner individens förmåga att utvecklas men inte till priset av socialt förtryck eller nationens försvagning.
Det innebär lönearbetarens frigörelse som en erkänd social faktor för allas välstånd och därför förtjänar en värdig och trygg tillvaro. Idag är lönearbetaren bara en produktionsfaktor, en slit och släng-vara i den ständiga otrygghetens samhälle där ett börsras i Tokyo i sin förlängning kan orsaka arbetslöshet i Sverige.
I ett nationalistiskt Sverige kommer den framgångsrike affärsmannen att erhålla statens beskydd och löntagarnas medvetna lojalitet. I ett nationalistiskt Sverige kommer också löntagarna att erhålla statens garanti för en social trygghet i alla avseenden och en aktiv, konkret medverkan i samhällsbygget genom samrådsförfaranden och förtroenderåd.
Den nationalistiska staten kan endast överleva genom att behålla folkets enhet. Det innebär en levande gemenskapstanke som ständigt måste hållas uppdaterad och innehålla en framstegsvänlig dynamik. Det ska löna sig för alla att försvara detta nytänkande samhällssystem vars uppkomst är en direkt följd av de misslyckade samhällena som hittills praktiserats i historien.
Den liberala frihandelskapitalismen och det slutna kommunistiska samhällsexperimentet har misslyckats i grunden beroende på att dessa system endast är varianter på toppstyrning och överförmynderi som genom ett faktisk förtryck ställer folkets helhet åt sidan.
När människan skapade hjulet innebar det ett enormt framsteg. Det medförde att tunga bördor kunde förflyttas med relativt liten kraft. Det innebar en metod som fördelade en börda jämnt genom en roterande rörelse. Hjulets form är en sluten cirkel, en samverkande helhet där tryckpunkten genom den roterande rörelsen förflyttar sig i ett för rörelsen nödvändigt kretslopp.
Ungefär så ska det kommande nationalistiska samhället också fungera. Såväl samhällsbördorna som de skapade värdena ska tillhöra hela folkets ansvarsområde. De rika ska inte kunna idka kapitalexport eller flytta produktionen till priset av arbetslöshet och ekonomisk nationell tillbakagång. De ska heller inte kunna berika sig genom ocker eller omoralisk affärsverksamhet av olika slag. Det ska finnas en etik och moral som innebär rättigheter och skyldigheter. Dessa ska befästas av grundlagar.
På samma sätt ska den löntagande arbetskraften skyddas och garanteras en värdig, social trygghet och en möjlighet till en samverkan inom såväl företagen som samhällslivet i övrigt. Även det stora flertalet av befolkningen, de lönearbetande, ska underordnas nationens bästa genom skyldigheter och därmed erhålla grundlagsskyddade rättigheter.
Den socialt ansvarstagande nationalismen kan endast upprätthållas genom ett enat folks samverkan och förståelse för den gemensamma kraften. Denna sociala balans kan endast försvaras genom ett öppet samhälle där åsiktsfrihet och medverkan uppmuntras och skyddas. Därför kan aldrig nationalister och nationalismen sträva efter toppstyrning och diktatpolitik som inte förstås och omfattas av folkflertalets vilja och medverkan. En sådan politik skulle förr eller senare orsaka folksplittring, motstånd och uppror.
Denna historiska erfarenheten har vi med oss i vår vision om det nya Sverige som vi svenskar måste skapa. Det finns en väg ur mörkret och det är vårt enda hopp för överlevnad och vällevnad! Så tveka inte!