Texten återspeglar nödvändigtvis inte föreningens åsikter utan ska ses som del i en fri och öppen debatt
Krönika
Fotografier kan ta oss tillbaka till svunna tider och påminna om hur vårt land en gång såg ut. Två fotografier bredvid varandra från olika årtal kan skvallra om hur Sverige förändrats.
Studera bilden här ovanför. Den föreställer två vanliga skolklasser på Solbackeskolan i norra Bergsjön i Göteborg. Ändå är klasserna väldigt olika. Kan det vara fråga om en generationsskillnad? Det skiljer faktiskt bara en generation, 33 år, mellan bilderna.
1977 var alla barnen ljusa. De flesta var ljusblonda men det förekom också mörkblond och rött bland hårfärgerna. Det var en mångfald av utseenden likheterna till trots. 2010 har nästan alla barn mörk hudfärg och svart hår. Den mångfald som politiker ofta talar om lyser med sin frånvaro.
33 år. Så fort har det gått från att ett svenskt område blivit något annat. De som växer upp i Bergsjön eller något av alla andra getton vi har i Sverige känner inte till något annat, trots att det bara gått drygt 30 år.
På 30 år har Sverige förändrats radikalt. Det har blivit ett helt annat land och ändå är det främst de senaste tio åren som dörren från Afrika stått på vid gavel. Tänk hur det kommer att se ut om ytterligare 30 år. Man vill inte ens tänka på hur Sverige kommer att se ut om ytterligare tio år.
Men, och detta är viktigt, just att det gått så fort påvisar att det också kan vändas fort. När man för fram visionen om ett svenskt Sverige får man ofta höra hur oerhört rotade invandrarna är. Det låter som om de bott i Sverige i många generationer, praktiskt taget lika länge som det funnits svenskar här, om inte längre. Men verkligheten är att de som ska återvandra till sina hemländer – har kommit till Sverige de senaste trettio åren. Av dessa har många kommit de senaste tio åren.
Det är alltså inte frågan om att någon ska ryckas upp med rötterna och kastas väg till okända kontinenter. Banden till hemländerna är i de allra flesta fall betydligt starkare än banden till Sverige.
För somliga kommer det att bli omtumlande, absolut. Men Sverige är en produkt av svenskarna, det är vårt land. Vi ska inte behöva känna oss främmande här. Våra barn ska inte behöva hamna i klasser där de inte förstår vad de andra eleverna säger på rasterna och där de retas för att de inte har mörk hud, mörkt hår och mörka ögon. Våra barn ska inte behöva känna sig som främlingar, precis som främlingarna inte ska behöva känna sig främmande och rotlösa. Detta löser man bäst genom en återvandring.
Många artister med ursprung i Afrika och Asien har i intervjuer talat om hur de känt att något saknades, att de inte passade in, när de växte upp i Sverige och att det var först när de besökte de länder varifrån de härstammar som de kände sig hela. Många av dessa artister, och andra kulturpersonligheter, har också en historia av brott och missbruk. Självklart kan rotlösheten vara en bidragande orsak till att det gått så fel i livet för dessa individer.
Titta åter på bilden här uppe.
Det kan inte vara en slump att befolkningen förändrats så radikalt. Det är ett medvetet arbete. Man vill ha ihjäl varje form av nationalkänsla och samhörighet. Politiskt gör man det på alla plan. Det skedde genom kampanjen för att ansluta Sverige till EU. Det sker genom massinvandringen till Sverige. Det sker genom krav på att alla kommuner ska tvingas ta emot personer med flyktingstatus. Det sker genom att tvinga skolbarn att besöka moskéer. Det sker genom propaganda för mångkultur i våra barnprogram…
Det är vår identitet man vill ta ifrån oss. Det är vårt land man vill ge bort till andra. Det är vårt folk man vill låta döda.
Folkutbytet är den viktigaste frågan inför framtiden. Riksdagspartierna må tala om arbete, vård, skola, semester, skatter och föräldraledighet men hur viktiga dessa frågor än är så är det hotet mot vårt folk som är avgörande. Ett Sverige utan svenskar är inget Sverige. Och det land som vi svenskar kommer att leva i om 20, 40, 60 eller 100 år vill ingen svensk leva i om den nuvarande invandringen tillåts fortgå.
Vi står inför ett vägval. Om 30 år kan varenda skolklass i hela Sverige se ut som den på Solbackeskolan gör i dag, eller så kan de se ut som den gjorde 1977. Lite andra kläder kanske, men samma etniska egenskaper.
Jag vet hur jag vill ha det och kommer att arbeta för det. Hur kommer du göra?
Björn Björkqvist