Favorit i repris

Årets julmarknad blev likt fjolåret i Sigtuna stad. Förra året blev en måttstock i hur en julmarknad ska vara och upplevas, så därför valde vi att besöka den idylliska lilla stadens jularrangemang även i år. Som vi har berättat om tidigare är Sigtuna en liten stad drygt 5 mil norr om Stockholm. En plats som inbringar ett lugn, och där tiden lite har stannat av. Om detta just beror på platsen, hur staden är uppbyggd eller om det beror på människorna som bor där – får vara osagt. Men en sak som är säker är att väl på plats i Sigtuna stad är julstressen och den kommersiella hysterin som bortglömd.

Enligt tradition håller Sigtuna julmarknad varje advent. Vi besökte julmarknaden den fjärde advent i tron att det skulle vara lite lugnare och lite mindre folk när det bara var en vecka innan jul. Dock hade vi fel, det var väldigt många andra som ville uppleva gemytligheten och värmen som julmarknaden bjuder. Vi parkerade strax ovanför det gamla tingshuset för att gå ned mot torget. Det doftade granris, brända mandlar, glögg och mat. Trots att det var många besökare så var det lugnt och harmoniskt. Man väntade på sin tur, leenden utväxlades och ingen trängdes i folkmassan.
De allra flesta knallar som ställde ut och sålde ting var små lokala producenter eller hantverkare. Det var såväl hemslöjd som smide och smaskigheter med julens smaker. Många ungdomar hade försäljningsstånd för sina UF-projekt, dvs. projekt från gymnasieskolan där de med sin kreativitet fått skapa egna företag. På ett eget litet torg strax intill Tant Bruns kaffestuga fanns ett antal olika matmarknader där den hungrige hade mycket att välja på. Själva valde vi viltskav i pitabröd som mättade gott och där matpengen gynnade ett litet svenskt familjeföretag från Södermanland.
För de allra minsta var dock marknadens höjdpunkt när man fick träffa Tomten som kommit långväga för att ta emot barnens önskelistor. Den modige fick även möjligheten att sitta i Tomtens knä och föreviga ögonblicket med hjälp av mammas eller pappas kamera. Kön till Tomten var dock den längsta av de köer vi såg på marknaden, men det var många tålmodiga små som ändå klarade av väntan för att få träffa denna mytiska figur.
Nöjda, mätta och glada lämnade vi sedan julmarknaden ett par timmar senare med tunga kassar av allt fint och gott som vi inhandlat på marknaden. Vi såg detta som en unik möjlighet att gynna såväl ungdomars företagande som den svenska lokala hantverkaren eller matproducenten. Med detta sagt och återberättat så önskar vi alla läsare och följare ett gott slut och ett riktigt gott nytt år!

Kommentarer inaktiverade.